Om BST
Alla däggdjur reagerar autonomt på situationer som tolkas som hotfulla. De springer, stannar eller underkastar sig. Nya faror undviks genom att hålla sig undan och underkasta sig. Människan undviker på samma sätt men också genom att kognitivt undertrycka oönskade känslor och behov och manipulera andra för att undvika nya avvisningar eller attacker.
â
Den kognitva kontrollen bygger på hur den hotfulla situationen tolkades verbalt, vanligtvis i negativa termer av självet (inte bra nog, hör inte till, mitt fel) och andra (inte att lita på) och livet självt (farligt). En negativ tolkning fungerar ändå bättre än en positiv eftersom den öppnar för förändring till det bättre (bra nog, råda bot, tillhöra), vilket skapar hopp.
Nackdelen är rädslan för att förlora uppnådd kontroll (och hopp) och få "bekräftat" den negativa tolkningen av sig själv. Andra nackdelar är tomhetskänsla pga undertryckande av oönskade känslor, Social isolation pga att det inte går att lita på andra, utmattning pga energikrävande manipulativ kontroll för att säkra positiv uppmärksamhet och accept.
â
Så länge kontrollen fungerar som den ska finns en känsla av balans, men ömtålig. När energin börjar ta slut eller det uppstår något oförutsett, uppstår obalans och en obehagskänsla som lede som oro eller ångest oro eller ångest för att förlora kontrollen Om kontrollen fortsätter att svikta uppstår ångest och sömnsvårigheter. När kontrollen har sviktat helt uppstår hopplöshet och depressionskänsla samt ledsenhet över att ha "misslyckats".
Tolkningen av svåra livshändelser uppstår inte isolerat utan i ett tumult av känslor, ofta flera samtidigt. Att bli påförd skam genom att bli utpekad som defekt av en viktig person, t.ex., förälder (svek) eller inför andra (mobbning) gör både ont och framkallar ilska, främst mot den som påför skammen men också mot en själv som har misslyckats (själv-svek).
Att orättmätigt bli påförd skuld eller orättmätigt ta på sig skuld gör också ont och framkallar ilska, mest mot den som orättmätigt påför skulden men också mot en själv som misslyckats och gjort fel (själv-svek), inte insett faran eller inte gjort nog för att undvika den (borde förstått bättre). Dåligt samvete uppstår om snäll-kontrollen utmanas genom att säga nej..
â
Kognitiv kontroll har många lager. Den kan användas för att distrahera skuld och skam och för att förstärka kontrollen. Människan har liksom andra däggdjur också autonom kontroll. Den hjälper oss identifiera fara. Speciellt bra är den på att identifiera återkommande faror, speciellt faror som vi igenkänner, t.ex. ett argt ansiktsuttryck och reagera innan vi hinner tänka. Den autonoma kontrollen men kan övertolkas andras beteende och reagera innan vi hinner tänka. Det kan vara ett ansiktsuttryck, en röst etc. som aktiverar minnen av svåra livshändelser.
De undviker ställen där de upplevt fara och underkastar sig andra för att undvika farliga konfrontationer. Eller undviker misstänkt farliga andr undvika Skam, skuld och dåligt samvete gör ont. Skam och skuld är också förenat med ilska, vanligtvis inåtvänd sådan för att skapa inre balans och inte utmana andra. Dåligt samvete uppstår liksom de andra två om den kognitiva kontrollen utmanas t.ex. om snällhet ersätts med egoism och tydliga gränser såsom "nej".
â
BST har visat sig fungera bra som teoretisk ram för att förstå sig själv och sina symptom (psykoedukation) och bearbeta och överkomma svåra livshändelser (psykoterapi), inte bara för ängsligt PS men för de flesta milda-moderata psykiatriska diagnoser. Patienterna får träna på att lägga märke till sina body states och och på att lugna sig själva.
I psykoedukationen ingår också undervisning om basal fysiologi och biologi samt andnings- och stretchövningar. I psykoterapin ingår visualiseringsövningar, rollspel och kroppsmeditation.