Om grundaren

Jag studerade medicin på Karolinska institutet och startade min specialistutbildning i primärvården (senare i psykiatri). De flesta av mina patienter var kvinnor och ganska många hade diffusa besvär som ofta bottnade i relationsproblem. Detta förde mig tillbaka till universitetet och så småningom doktorsgrad vid Norges Naturvetenskapliga Tekniska Universitet (NTNU). 

 

För min doktorsgrad samlade jag fortlöpande under ett år in data om negativa livshändelser och psykiska symptom och personlighet från 240 psykiatriska patienter, de flesta kvinnor. Dessa beskrev sig generellt som "dumsnälla" men kände sig samtidig värdelösa. De som hade fått dem att känna sig så beskrevs ofta som narcissistiska eller antisociala.

​​

Resultatet av datainsamlingen visade att nästan alla rapporterade om negativa livshändelser, oftast mobbning på skolan (47%). De som hade blivit mobbade mådde signifikant sämre än de icke-mobbade och de hade signifikant lägre självkänsla och hade mer självmordstankar, var mer neurotiska, oftare singla och hade fler mellanmänskliga problem. 

 

Dessutom sågs ett samband mellan svårighetsgrad av mobbning och svårighetsgrad av mentala symptom och mellanmänskliga problem. Detta gällde inte bara för mobbning. Det gick också att skönja ett samband mellan typ av livshändelse och typ av personlighetsdrag vilket gjorde det möjligt att förutse typ av livshändelse "baklänges". 

​

Postdoc utvärderade jag effekten av två psykoterapier (Schematerapi och EMDR terapi) bland 90 patienter med undvikande (n=50) och emotionell instabil (n=40) personlighetsstörning (PS). Båda är vanliga i psykiatrin och överlappar med mentala symptom (40-80%). Bägge terapierna tog utgångspunkt i minnen av negativa livshändelser.

 

Båda terapierna visade sig vara effektiva för de emotionellt instabila medan de undvikande stelnade de till och klagade över illamående, kaos och huvudvärk. De verkade bli överväldigade av sina minnen. Kriterierna för undvikande PS inkluderar dålig självkänsla, uttalad tendens till självkritik, lätt-väckta skamkänslor och socialt undvikande.

 

En närmare genomgång av deras minnen visade att de flesta hade upplevt skrämmande händelser tidigt i livet.såsom högljutt bråkande föräldrar. För att patienterna skulle förstå sig själva bättre och bli mindre självkritiska, lade jag till undervisning (till behandlingsprotokollen) som förklarade hur hotfulla upplevelser kan påverka nervsystemet. 

 

Med denna kunskap blev de både mindre överväldigade av sina minnen och mindre självkritiska. Det nya protokollet testades med lovande resultat i en pilotstudie som inkluderande fyra undvikande patienter, alla med mobbning i sjukhistorien. Pilotstudien integrerade EMDR terapi och Schematerapi.

​

Undvikande PS är en vanlig komorbid diagnos i psykiatrin och känd för att vara relativt resistent mot terapi. Eftersom psykiatrisk behandling ofta fokuserar på att lindra symptom med kognitiva terapier och mediciner såsom SSRI (lyckopiller) är det stor risk för recidiv när medicinerna utsätts eller om obearbetade minnen triggas.

 

För att förhindra tillbakafall fokuserar således behandlingen som erbjuds här och presenteras i självhjälpsboken*) på att bearbeta, sörja och överkomma minnen av negativa livshändelser. Teoretiskt bygger behandlingen på the Body State Theory (BST)* som beskriver hur negativa livshändelser påverkar hur personligheten och mentala symptom uppstår.