Om grundaren

Jag studerade medicin på Karolinska Institutet och tog min doktorsgrad på Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet. Redan tidigt under studierna började jag intressera mig för neurofysiologi. Detta intresse fördjupades senare och lade grunden till the Body State Theory (BST), som jag grundlade 2018 i samband med insitutets grundande. 

 

Jag startade min yrkeskarriär i primärvården men efter att ha uppmärksammat att många patienter, speciellt kvinnliga, rapporterade om diffusa besvär som hade sin utgångspunkt i relationsproblem och svåra livshändelser, började jag intressera mig för kvinnohälsa, vilket förde mig tillbaka till universitetet (NTNU) och en stipendiatställning. 

 

Jag kom att samla data till min avhandling (Alvorlige livshändelser og psykisk helse) på en vuxenpsykiatrisk mottagning. Jag interjuade 240 patienter, majoriteren av dem kvinnor. De beskrev sig själva som "dumsnälla" men kände sig samtidigt värdelösa. De som hade fått dem att känns sig värdelösa var föräldrar, mobbare, partners mfl.

 

Dessa beskrevs generellt som självcentrerade, kontrollerande, hotfulla och oempatiska. Jag listade alla beskrivningar i en "psykopatchecklista" som validerades av en av mina studenter. Tanken var att låta patienterna fylla i checklistan och på så sätt göra dem medvetande om att de aldrig varit värdelösa även om de kände sig så.

​

Reultaten av avhandlingen visade att i stort sett alla rapporterade om svåra livshändelser. En av de vanligaste, som rapporterades av 47%, var skolmobbning. De som hade blivit mobbade mådde signifikant sämre än de icke-mobbade. Dessutom hade de signifikant lägre självkänsla och en kände mindre egenkontroll (internal locus of control).  

 

Andra svåra livhändelser hade den samma negativa inverkningen. Jag bestämde mig för att fortsätta studera hur svåra livshändelser påverkar den psykiska hälsan och personlighetsutvecklingen och intervjuade 90 patienter som hade remitterats till en dagpost för behandling av personlighetssyndrom (PS) där jag kom att arbeta som överläkare.

 

Hälften diagnosticerades med ängsligt PS, den andra halvan med emotionellt ustabilt PS. Patienterna fördelades till testbehandling (grupp-ST) eller "vanlig behandling" (kontrollbehandling). En undergrupp av patienterna fick också testbehandling med EMDR-terapi. Bägge terapierna visade sig vara effektiva för emotionellt ustabilt PS. 

 

De ängsliga tenderade att stelna till i ST-grupperna och under EMDR-bearbetningen av svåra livshändelser, samtidigt som de klagade över  illamående, huvudvärk och kaoskänsla. Jag förstod dessa symptom som autonoma och började åter intressera mig för neurofysiologi. Syftet var att hitta en behandling som kunde vara effektiv också för ängsligt PS. 

 

The Polyvagal Theory var till stor hjälp. Denna teori beskriver hur det autonoma nervsystemet reagerar på upplevelsenr av hot och fara. Den poängterar också viktigheten att lugna det autonoma nervsystemet efter hotfulla upplevelser. Vad den däremot inte säger något om är hur det centrala nervsystemet reagerar på svåra livshändelser.

 

Genom mina kliniska och diagnostiska intervjuer av hundratals patienter och behandling av lika många upplevde jag just självuppfattningen som den svåraste nöten. Den uppstår i de främre delarna av människohjärnan och är en viktig del av den kognitiva kontrollen, som människan är det enda djur som har. Resten av djurriket får nöja sig med autonom kontroll.

 

Detta var utgångspunkten för grundandet av BST. BST teor hur svåra livshändelser på olika sätt påverkar både det autonoma och centrala nervsystemet och hur de bägge nervsystemen måste lugnas för att behandlingsmålet ska kunna uppnås: att kunna känna sig lugn och trygg både med sig själv och andra.